Election candidates 2006/ArnoLagrange/statement/Sv

På andra språk: === ArnoLagrange/statement ===

• Ar; Da; De; En; Eo; Es; Fi; Fr; It; Ja; Nl; Pl; Pt; Ru; Zh;

Programförklaring

Det kan förefalla trivialt att jag i min programförklaring behandlar enbart språkfrågan, och ingenting annat. Innan denna fråga är löst på ett tillfredsställande sätt, är det dock omöjligt för mig att titta djupare på någon annan fråga. Hur kan man delta i en debatt om något viktigt ämne om man, som jag, på grund av en språkbarriär inte väl förstår var det handlar om? Förvisso görs det ansträngningar att utveckla en viss flerspråkighet på meta, såsom exempelvis detta val. Uppenbarligen förs dock majoriteten av debatterna på sidorna på meta, på IRC och på maillistor (främst foundation-l) endast på engelska. Jag har försökt intressera mig för vissa frågor, men blir alltid överväldligad av långa oprecisa meddelanden på engelska, utan sammanfattning och till och med utan sammanfattning på andra språk. Man kan notera att de som är vana vid engelska språket - såväl de som talar det som modersmål som de som inte gör det men är vana vid engelskan från dagligt bruk - är totalt omedvetna om att de lämnar alla de som inte behärskar språket lika väl som de själva gör, utanför. De anstränger sig inte för att skriva kort och sakligt, och fyller sina meddelanden med oviktigt småprat, slang och jargong, och förkortningar som varken går att finna i ordboken eller någon annanstans. Följaktligen är det svårt att delta i debatterna ens om man pratar en hygglig engelska, om man inte har obegränsat med tid.

Språklig mångfald

Språklig mångfald är en av mänsklighetens ovärderliga rikedomar. Detta faktum förefaller erkänt genom wikimedia-projektens mångspråkighet; att erbjuda kunskap till mänskligheten är vettigt bara om kunskapen förmedlas på ett språk som mottagaren förstår. Detta gäller även för processerna inom det system inom vilket kunskapen tillhandahålls.

Diagram som visar några olika språks vikt vad gäller antalet människor som talar det (totalt och som modersmål), ekonomi, människor som surfar på nätet, antalet websidor och artiklar på Wikipedia.

Engelska språket innehar sin nuvarande dominanta position i världen, på internet och i Wikimediaprojekten, av skäl som låter sig förklaras av historia och ekonomi. Allra först var det den brittiska erövrarandan som införde det engelska språket över hela de brittiska öarna, och sedan i alla delar av världen där det brittiska imperiet erövrade landområden. Det skedde genom förtryck och blod. Senare, huvudsakligen på grund av världskrigen, blev USA världens mäktligaste nation, både ur ekonomisk och ur militär synvinkel. Som en parentes kan nämnas att engelskan blev nästan alla amerikaners språk, dessa immigranter från de mest olika håll, sedan de förlorat sina ursprungliga språk. Detta är den omgivning i vilket dataorer, internet och Wikipedia kom till. Inom alla dessa områden är engelskan dominerande, eftersom de engelsktalande (amerikaner, kanadensare, britter, australiensare etc.) åtnjuter högre ekonomisk standard jämfört med resten av världen. I dessa länder finns det flera datorer, och mer människor med tillgång till internet. Därutöver accepterar många människor som inte har engelska som sitt modersmål att engelskan är det oundvikliga världsspråket, som de måste behärska, detta så till den grad att de börjar prata engelska till och med med dem som har samma modersmål som de själva (ja! ja!) Följaktligen innehar engelskan, som blott är ett av de 6700 språk som talas i världen och modersmål för bara en liten andel av mänskligheten, en oproportionenligt stark position på internet och i Wikimedias projekt. Majoriteten av deltagarna i projekten är inte ens medvetna om situationen och vilka nackdelar den skapar; att största delen av mänskligheten, och även största delen av användarna i Wikimediaprojekten, helt enkelt knuffas åt sidan och faktiskt tystas.

Hur kan vi gå åt rätt håll?

När ett enskilt språk har så dominant position i ett system, är det självklart mycket svårt att påverka situationen åt rätt håll. De som inte lider av sakernas tillstånd har inget intresse av att åstadkomma en förändring, och de som skadas av dem kan inte ens göra sina röster hörda. När exempelvis jag tar upp problemen händer det att någon utmanar mig med "Hur skulle du kunna sitta i styrelsen när du inte talar bra engelska?" Situationen verkar alltså helt omöjlig. Om vi idag höll en omröstning i Wikimedia-projekten med frågan: "Är engelska språkets dominans något som bekymrar dig, och vill du att Wikimedia ska bli sant mångspråkigt, det vill säga alla delar av debatterna ska måsta göras tillgängliga på ett visst antal språk?" är sannolikheten helt klart stor att majoriteten av de röstande skulle svara: "Nej, engelska språkets dominans bekymrar mig inte (jag är bra på engelska), mångspråkighet är något besvärlig som jag gör mig lustig över". Enda sättet för situationen att skrida framåt , vore en medveten ansträngning av den nuvarande wikigemenskapen att öppna upp systemet för de deltagare som i nuläget (och i framtiden) lämnas utanför.

Lösningar

Några tankar vad gäller det nuvarande bruket av praktiskt taget enbart engelska med tillfälliga försök till flerspråkighet:

• några regler att slå fast vad gäller att etablera sann flerspråkighet:
  • varje element av en debatt (förslag, diskussion, röstning, beslut) i vilket språk det nu må vara bör förses med en koncis sammanfattning
  • varje element av en debatt bör översättas till ett fåtal särskilda språk, exempelvis de språk som de viktigaste wikipediorna är skrivna på, inom en viss angiven tid
• eftersom flerspråkighet har nackdelen att vara tungrott och långsamt, föreslå att man använder ett neutralt extraspråk som kan fungera som arbetsspråk för alla, inför vilket alla skulle stå lika eftersom det inte är någons nationella språk, ett språk man lärt sig långsamt ochofullständigt, genom vilket andra kan uttrycka sig enbart med genans.
  • eftersom det för närvarande inte finns något enkelt tillämpbart extraspråk, bör man gör ett schema för att införa ett:
    • 1 - besluta att använda ett extraspråk
    • 2 - bestämma vilket extraspråk man ska välja (esperanto, ido, interlingua, lojban... )
    • 3 - definiera en försöksperiod under vilken frivilliga lär sig språket, och börjar använda det bredvid andra språk med fortsatt mångspråkighet
    • 4 - om det hela faller väl ut, omdefiniera reglerna för språkanvändning efter försöksperiodens slut: debatter ska huvudsakligen föras på extraspråket, och översättningar tillhandahållas för att upprätthålla mångspråkighet.

Om möjliga extraspråk

1. Esperanto: det lämpligaste och mognaste alternativet. Mest utvecklat ordförråd, har använts praktiskt av tusentals människor över mer än ett århundrade från alla världens olika kulturer, kulturell produktion (litteratur, vetenskapliga dokument, terminologier, ...) Ett levande gemenskap som är fördelad över hela världen. Andra möjliga språk saknar denna utveckling. Idag har dessa språkprojekt bara några dussintal människor som talar det, i ett fåtal länder.
2. Ido: sklijer sig från esperanto genom några språkliga modifieringar.
3. Interlingua: ett helt latinskt/romanskt språk, lätt för dem som talar latinska språk men inte för andra.
4. Lojban: mycket omoget. Mycket få människor som talar det. Ordförrådet är ofullständigt.
5. andra: ännu mindre moget och ännu färre som talar det.